Vad är en ram
Vad är en ram? Vad består den av? Har alla människor likadana ramar? Varför tycker du att något är normalt och varför tycker inte alla likadant?
Nu börjar vi. Vi börjar med ett päron. Tänk på ett päron!
Nu tänker både du och jag på ett päron.
När du tänker en tanke aktiveras ett nätverk i din hjärna, ett nätverk av känslor, berättelser, metaforer, bilder, fakta och mer.
Titta på päron- nätverket. Visst är det fint. När du läser ordet päron sätter ett sånt nätverk igång i ditt huvud.
Nu kommer en överraskning. Nätverket kallas en ram!
Ja det är märkligt för ett nätverk liknar ju inte en tavelram, eller nån ram överhuvudtaget, men… det finns en anledning.
I en ram ingår allt du kopplar till en idé, allt du upplevt i samband med idén.
Ett exempel, sjukhus.
När du tänker på ett sjukhus ingår ett antal roller; doktor, sjuksköterska och receptionist.
Det finns miljöer; operationsrum med operationsbord, reception med receptionsdisk och väntrum, patientrum med några sängar etcetera
Sjukhusramen innehåller även ett antal handlingar; en operation, receptionisten ropar ut namn, sjuksköterska som sätter dropp på en patient och liknande.
Det handlar om normalbilden av ett sjukhus, vad vi avser när vi pratar om sjukhus.
Alla förnimmelser aktiverar en ram.
När du läser ett ord, ser en bild, upplever en händelse, känner känslor, följer ett narrativ och dylikt så aktiveras en ram (alltså ett sånt där nätverk) i din hjärna.
Ordet “skalpell” i meningen “han la ner skalpellen efter det sista lyckade snittet” aktiverar Operationsramen och antyder att “han” är kirurg.
– Men vem bryr sig om operationer och skalpeller, jag vill spela Nintendo Switch!
Till och med när du tänker på Switch sätts en ram igång i ditt huvud. Det senaste Zelda-äventyret får dig kanske att tänka på hur de kombinerat 2D och 3D. Du ”ser” bilder från spelet och narrativet, spelets berättelse, gör dig upprymd. Nu vill du spela!
Ramen aktiverar känslor, berättelser, metaforer och annat du associerar med det du tänker på.
Om du får med allt detta i en beskrivning kommer de du talar med förstå bättre.
Jaha, och hur får jag med allt detta? Finns det en officiell Nintendo Switch- ram? Typ som på Nintendos t-shirtar och prylar?
Nej en ram är personlig, din individuella syn på något. Samtidigt delar människors ramar ofta element.
Du kanske har upplevt en operation och narkosläkaren var en central del av upplevelsen.
För en annan person är narkos främmande, hen upplevde ett ingrepp som inte krävde bedövning.
Däremot kände ni båda stress inför operationen och operationsmiljön var densamma i båda fallen. När ni pratar om era operationer kan ni dela erfarenheter och förstå varandra.
Människor upplever alltså idéer på olika sätt.
Beroende på tidigare erfarenheter och vilken inramning en idé har så förstår och känner du på ett visst sätt.
Ett exempel är Greta Thunberg. Gretas beteende aktiverar vitt skilda ramar i människor. Vi upplever klimatstrejkerna och hennes agerande olika.
Många tycker att hon är omtänksam och ett föredöme medan andra tänker att det är olämpligt att hon skolkar från skolan.
Ett till exempel. Nya tåg och ny räls kan förstås på flera sätt
- som en investering,
- en kostnad,
- en klimatåtgärd eller kanske som
- jobbskapande
Logiskt handlar det om att lägga ny räls och bygga nya tåg men vi förstår dessa handlingar på olika sätt beroende på vilka ramar vi använder.
Du förstår tågen via ramar. Det handlar om meningen med att lägga ny räls och bygga nya tåg, varför du tycker det är bra eller dåligt, och vad som känns normalt.
Men hur hjälper det här mig att göra mig förstådd? Och varför ska jag bry mig?
När du uttrycker en ram fullt ut, med alla delar, kommer mottagaren att ta till sig och begripa idén du vill förmedla.
– En pompelmus är en citrusfrukt som påminner om en grapefrukt men är större. Den har dock inte lika stark smak. Pompelmus är populärt på fester i Sydostasien.
Jämför med att bara säga det som står i ett uppslagsverk:
– Pompelmus – paradisäpple, Citrus maxima, art i familjen vinruteväxter
Meh Pompelmus?? Kan du ta ett normalt exempel som äpplen eller apelsiner.
Ingen apelsin men du kan se på det från ett annat håll, du kan se på ramar som en begränsning.
Om du till exempel tänker på något som en utmaning begränsar det ditt synfält. Du tänker inte samtidigt på det som ett hinder. Utmaningen (en ram) riktar din uppmärksamhet i en riktning och stänger ute sånt som inte passar in i ramen, till exempel människorna på andra sidan hindret.
Begränsningar är alltså upplevda och kan formas i tanken, både av dig själv och av andra.
Hur bildas ramar
Men hur hamnar ramarna i ditt huvud? Det enkla svaret är – via upprepad aktivering. Till exempel, när du tänker på en elefant (tänk på en elefant!) så är det en upprepning av idén om elefanter och den förstärks då i din hjärna. Så här funkar det…
Ramar förstärks när de upprepas
Ju mer en ram aktiveras desto mer naturlig känns den.
Nästa gång du hör någon säga ”päron” aktiveras din päronram och idén om vad ett päron är för något.
Din normalbild av ett päron förstärks (nästan lika mycket som den tatuerade muskelbyggarens lårmuskler när han lyfter vikter).
Ramar förstärks när de aktiveras på ungefär samma sätt som en flodfåra fördjupas när vatten rinner i den.
Tanken i ditt huvud förstärks varje gång du tänker den på samma sätt som flodfåran blir djupare varje gång vatten strömmar i den.
Vad menas med aktiveras?
Din tanke består av nervceller, biologiska kopplingar, som skickar och tar emot nervsignaler. När du upplever något skickas signaler mellan dina nervceller som tillsammans bildar ett aktivt nätverk. Nervcellerna finns där hela tiden men de aktiveras av dina upplevelser.
A frame is a neural circuit. A neural circuit is made up of connections of neurons joined together by synapses. When a circuit is activated the synapses get stronger. If that circuit inhibits another circuit, then that other circuit’s synapses get weaker. When the synapses are stronger, it is easier to activate an idea in someone’s mind and therefore easier for it to spread to other issues. “So, repetition is what strengthens synapses. And it doesn’t matter if it is accurate.”
George Lakoff
Så om jag säger ”en valp kikar upp ur en låda” och du läser meningen ett par gånger, ja då har vi aktiverat ett nätverk i din hjärna som innehåller bilder av hundvalpar och bilder av lådor, det innehåller känslor av glädje och tankar om hur mjuka små hundvalpar är. Alla dessa komponenter förstärks när du tänker på valpen i lådan.
Det handlar om vad du tycker är normalt. Din normalbild av en hundvalp i en låda 🙂
Men vad händer om någon säger ”tänk inte på en elefant”?
Jo du tänker ändå på en elefant!?
Ramar aktiveras av i princip all hjärnaktivitet. Så när en ram negeras aktiveras den. Förenklat, när elefantramen negeras aktiveras en ram som innehåller elefantramen plus ”inte”. Som du ser i nätverket här nedanför är ”inte” bara en av många delar och dessutom den minst visuella.
När en ram aktiveras så förstärks den (du vet flodfåran).
Negering förstärker alltså ramar!
Känslor och ramar
Hur en ram är konstruerad styr hur du uppfattar en idé och vad du tycker om den. Och nu kommer vi till en av ramens viktigaste komponenter, känslorna. Om du till exempel kopplar en idé till en obehaglig känsla påverkar det hur du resonerar om idén.
– Men varför tycker jag att vissa idéer är dåliga trots att de upprepats många gånger, upprepning stärker ju ramar? Är det jag som avgör vad jag tänker eller är det mina känslor? Tänker jag fritt eller?
Upplysningen hade fel om känslor
Till skillnad från den traditionella bilden av tänkande, upplysningstänkandet, visar de senaste årtiondenas kognitionsforskning att känslor och tankar är delar av samma sak.
När du tänker på en ankunge aktiveras känslor som du associerar med ankungar.
I ramar ingår känslor på samma sätt som bilder, liknelser, personer, beteenden och andra förnimmelser.
Känslor är inte bara delar av dina ramar, de är helt nödvändiga och avgörande för att du ska kunna resonera. Utan känslor förstår du väldigt lite, varken av människor eller dagens samhälle, som är fyllt med sociala mekanismer och interaktion mellan människor.
Känslor signalerar vad du vill, de hjälper dig förstå vad du gillar och ogillar eller om något är bra eller dåligt. Känslorna är din inre kompass.
Känslor har en enorm potential. Rätt använda kan känslorna frigöra dig och hjälpa dig att agera, att forma och skapa idéer och i förlängningen ditt liv.
När du förstår de känslor som ingår i en ram kan du kommunicera med människor på ett sätt som inte är möjligt med bara fakta.
När din farfar säger till dig att dricka vatten efter en lång cykeltur är omtanke och ansvar en del av hans budskap. Han bryr sig om dig och därför ger han dig råd som ska hjälpa dig att må bättre. Omtanken är en viktig del av det han säger trots att han inte uttrycker den bokstavligen. Men du förstår det och tar in meningen med det han säger, inte bara det funktionella direktivet att dricka vatten.
För att förmedla det du faktiskt tycker gäller det att använda rätt ramar med rätt ord, bilder, metaforer och känslor.
Du kan inte uttrycka, fullt ut, det du faktiskt tycker utan känslorna som ingår i dina ramar
Men är inte känslor bara något som används för att luras?
Kopplingen mellan tankar och känslor har använts under lång tid för att manipulera människor. Men kopplingen är inte nödvändigtvis manipulativ. Som med all kommunikation kan du uttrycka dig ärligt eller bedrägligt.
Att skippa känslor när du kommunicerar är som att laga en maträtt och hoppa över hälften av ingredienserna. Det blir något annat.
Känslor är viktiga för att människor ska kunna fungera tillsammans.
När du ser någon gråta och själv känner dig ledsen är det din känslomässiga förmåga som verkar. Samma sak med skratt och glädje.
Men… de flesta känslor upplever du inte medvetet. Du märker dem inte.
Va?
98 % av ditt tänkande sker omedvetet
De allra flesta förnimmelser av känslor, metaforer, idéer, personer och dylikt ingår i dina ramar men aktiveras utan att du blir medveten om dem.
Tänk på bilden av ankungen. När du ser bilden sätter din hjärna igång massor av känslor, bilder och minnen av ankor och ankungar som gör dig glad och som ingår i din ankunge-ram. Men du har också många ankminnen som inte dyker upp i ditt medvetande.
Trots att ditt minne rymmer tusentals bilder och känslor av ankor dyker de flesta inte upp i ditt medvetna tänkande.
- I ditt inre ”ser” du bara ett par stycken bilder av ankor, inte tusentals.
- Du märker ett par av de känslor du upplevt med ankungar, inte tiotusen känslor.
Men… även de tusentals minnena och känslorna har aktiverats i det tysta och påverkar hur du upplever just denna bild.
När du känner starkt för något utan att riktigt kunna förklara varför beror det på dessa omedvetna associationer.
Du kanske gillar en iPhone för du har massor med positiva upplevelser av den, bilder, miner, färger, funktioner, den taktila känslan av att hålla den i din hand med mera. När du ska förklara varför dyker dock bara ett par av dessa upplevelser upp i ditt medvetande.
Ramar fungerar som massiva men omedvetna reklaminsatser. De aktiveras innan vi tänker medvetet om något och påverkar hur vi uppfattar och tänker i frågan.
När vi tänker medvetet på en fråga har vårt inre genomfört en enorm omedveten och extremt snabb process och styrt in oss på vissa tankar och vissa känslor. När vi sen medvetet diskuterar frågorna kämpar vi med att få till ett svar som passar informationen som vårt omedvetna levererat.
Starka upplevelser, med mycket känslor, som en förälskelse eller om du blir ordentligt skrämd, fungerar nästan som en flodvåg i flodfåran.
Upplevelsen sätter djupa spår. På samma sätt som när rännilar med vatten rinner mot en djup flodfåra kommer du förstå liknande situationer via ramen som aktiverades vid den starka upplevelsen.
Så du kan alltså tänka fritt men om du försöker med idéer som inte passar i dina befintliga ramar kommer ditt inre skrika nej och kämpa emot. Du känner nog igen känslan, när någon säger något övertygande men som inte känns rätt i magen och du försöker hitta ett perspektiv som rimmar med magkänslan.
Poängen är att även du, som kanske tror benhårt på vetenskap och den vetenskapliga processen, lever med känslobaserade synsätt som påverkar ditt medvetna tänkande. Människor är känslomässiga varelser och det är kompatibelt med idén om det fria tänkandet och det är vetenskapligt klarlagt att det är så vi människor fungerar.
Biologi och tänkande
Det finns andra saker än känslor som påverkar hur du tänker, som din kropp och metaforer. Du tänker med metaforer mycket mer än du tror. Du gör också skillnad på konkreta idéer och grundläggande idéer, koncept som de konkreta idéerna vilar på.
Nu går vi igenom dessa och sen raskt vidare till slutsatsen i avsnittet om politiska ramar. Snart är du en färdigutbildad ram-ninja!
Kroppen och ramar
Ramar och tänkande är en del av människans biologi och tankar påverkas av kroppen. Det kan låta självklart men varför skulle din kropp påverka hur du tänker?
Kroppen aktiverar ramar. Du tänker till exempel annorlunda när du är pigg än när du är trött. Trötthet fungerar som en ram. Det avgränsar vilka tankar din medvetna hjärna får tillgång till. Pigghet fungerar också som en ram. Att räkna matematik går bättre när du är pigg eftersom din hjärna har tillgång till fler och mer relevanta verktyg.
Du upplever samma idé på olika sätt beroende på vilket tillstånd din kropp befinner sig.
Metaforer
Metaforer (liknelser) är en central del av människans tänkande. Vi förstår många fenomen genom metaforer. Det är till och med så att vi inte kan tänka utan metaforer.
”Börskursen sköt i höjden”
”Jag känner mig nere”
”Hon har nått den absoluta toppen”
Metaforer bildas när du upplever två saker i kombination.
Vi säger ”fyll glaset ända upp”, inte ”fyll glaset ända ut”. Orsaken är att vi oftast kopplar mängd till höjd, inte till bredd.
Mängd ≈ Höjd
Från tiden som spädbarn ser du vätska röra sig uppåt när någon fyller ett glas eller en karaff. Ju mer vätska desto högre hamnar ytan.
Varje gång du upplever detta förstärks kopplingen i ditt huvud mellan mängd och höjd.
Efterhand känns det mer normalt att beskriva mängd på det sättet. Logiskt går det förstås att beskriva samma mängd vätska genom att säga “Vattnet bredde ut sig på bordet” som ”Vattnet nådde ända upp till glasets kant” men bredd-metaforen känns inte lika självklar som höjd-metaforen.
Värme eller kyla, vilken är kärlekens metafor?
Det kanske är självklart att kärlek beskrivs med värme-metaforer. Men varför?
Det beror på en av dina tidigaste upplevelser. När du var nyfödd bar din förälder dig nära sin kropp. Du upplevde kärlek och värme samtidigt. Ofta starka känslor. Inombords förstärktes kopplingen mellan kärlek och värme.
Därför känns det naturligt att prata om kärlek med värme-metaforer.
Logiskt kan du förstå kärlek som något kallt men det känns inte normalt.
”En verkligt varm person”
”Jag har aldrig upplevt sån värme som när vi träffades i helgen”
”En varm och välkomnande miljö”
Djupa ramar och ytramar
Vissa ramar formar dina underliggande idéer, dina generella antaganden och känslor, större koncept som utgör ditt sunda förnuft. Vi kan kalla dem djupa ramar.
Ytramar är då nyckelord och fraser som hjälper dig förstå något, logiken i en fråga. Ytramar aktiverar djupa ramar.
”Surface frames are associated with phrases like “war on terror” that both activate and depend critically on deep frames.
These are the most basic frames that constitute a moral worldview or a political philosophy. Deep frames define one’s overall “common sense.”
Without deep frames there is nothing for surface frames to hang onto. Slogans do not make sense without the appropriate deep frames in place.”
/ George Lakoff
Om du hör en kommentar om barn som farit illa aktiveras dina djupa ramar för omtanke, sorg och kanske ilska.
Ett glas mjölk är en ytram som vilar på djupa ramar om vätskors betydelse för djur, känslor från frukostbordet under din uppväxt och dylikt.
Politiska ramar
Politiska ramar fungerar som andra ramar men har även en moralisk komponent. Det handlar om vad vi tycker är rätt eller fel och varför vi tycker så.
Moralen fungerar som fundament i ditt politiska tänkande, den utgör den djupa ramen för politiska frågor.
Sakfrågor är politikens ytramar som bygger på de djupa politiska ramarna, de moraliska synsätten.
Moraliska synsätt är en del av hur människor ser på sig själva – något som talar om för oss vem vi är. Ditt moraliska synsätt definierar dig och som en följd av det, hur världen ska vara.
Moral kan delas upp i två delar, närande och strikt.
Detta är två moraliska synsätt som inte kan samexistera för en fråga. Du ser på en fråga antingen med närande eller strikt moral.
Närande moral
Demokrati är resultatet av den närande moralen och utgår ifrån människors kärlek till varandra, att vi bryr oss om och tar ansvar för oss själva och varandra.
Andra demokratiska värderingar, som gemenskap, frihet, jämlikhet, rättvisa och jämställdhet, är en följd av kärlek och ansvar.
Ett exempel på en sakfråga som utgår ifrån närande moral är minimilön.
Eftersom människor bryr sig om varandra och vill ta ansvar för det vill vi att alla ska åtnjuta frihet från beroenden och behov.
Om du måste arbeta 80 timmar i veckan för att tjäna en svältlön, begränsar arbetsmarknaden din frihet. Du är beroende av andra för din frihet och du kan inte få tag på en mängd saker du behöver för att leva ett gott liv (eller leva överhuvudtaget). Utifrån den närande moralen är reglerad minimilön alltså en frihetsfråga.
Strikt moral
Strikt moral utgår ifrån idén om en stark auktoritet som fattar beslut för gruppen (nationen, familjen…).
Auktoritet kommer från självdisciplin och styrka. Varje människa ansvarar för sig själv och ska ha frihet att agera. Om det går dåligt för någon, till exempel i karriären, har den personen inte presterat tillräckligt väl och förtjänar därför inte framgång.
En auktoritet förväntar sig lydnad och tillit från de som befinner sig nedanför i den naturliga ordningen, den moraliska hierarkin.
Hierarkier i strikt moral
Enligt strikt moral finns en naturlig ordning organiserad i moraliska hierarkier. De som har dominerat bör fortsätta dominera.
- Människan över naturen
- Män över kvinnor
- Vuxna över barn
- Rika över fattiga
- Arbetsgivare över arbetare
- Västerländsk kultur över andra kulturer
- Svenskar över icke-svenskar
- Sverige över andra länder
- Vita över icke-vita
- Heterosexuella över homosexuella
- Kristna över muslimer och judar
Äganderätt är en viktig sakfråga enligt strikt moral. Egendom införskaffad på en marknad ska vara din att fritt disponera. Du har arbetat (disciplinerat dig), förtjänar belöningen och vet bättre än staten hur du ska använda dina tillgångar.
Vinstmotivet skapar affärsmässig effektivitet. Staten, som saknar vinstmotiv, är ineffektiv och oekonomisk och hindrar den fria marknaden med regleringar, skatter och fackförbund.
Finns en politisk mitt?
Men finns då en politisk mitt och vad utgörs den av? Kan den närande och strikta moralen kombineras?
Nej det finns ingen gemensam politisk mitt.
Varje människa bär på egna moraliska kombinationer men det finns ingen gemensam mitt, inget vi alla uppfattar som den politiska mitten.
De allra flesta har en egen blandning av närande och strikta åsikter.
Vi ser på olika frågor utifrån olika moral och bär på två moraliska koncept.
Miljöaktivist?
Om du är en miljöaktivist på vänsterkanten kan du förstå logiken i en film med Sylvester Stallone, du förstår varför han beter sig som han gör trots att det inte rimmar med hur du ser på världen. Hans roller är typiska exempel på strikt moral och du har tagit till dig så pass mycket av detta att du förstår logiken i hans beteende även om du inte tycker han gör rätt. Du förstår miljöskatter, privatisering och vapenexport med det närande synsättet men Stallone- filmen tar du faktiskt till dig via det strikta synsättet.
Närande moral | Strikt moral | |
---|---|---|
Miljöskatter | x | |
Privatisering | x | |
Vapenexport | x | |
Sylvester Stallone- film | x |
Förenklat kan en människas moral beskrivas som en samling strikta och närande perspektiv.
Peter i Kiruna
En påhittad stereotyp är gruvarbetaren Peter som lever i Kiruna och kämpar för fackliga rättigheter och arbetsmiljöfrågor på jobbet. Hemma är han dock en strikt far som fattar familjens beslut. Föräldraledighet och feminism har han svårt att ta till sig.
Närande moral | Strikt moral | |
---|---|---|
Arbetsmiljö | x | |
Fackföreningar | x | |
Föräldraledighet | x | |
Feminism | x |
Peter ser på jobbet utifrån närande moral och hemmalivet med strikt moral.
Per Bolund
Per Bolund är språkrör för Miljöpartiet. Hans åsikter blandar strikt och närande moral.
Per cyklar mycket och gillar att gå i skogen. Han jobbar för att rädda naturen från klimathotet. Han ser positivt på miljöskatter och statliga satsningar på förnybar energi, två sakfrågor som bygger på närande moral.
Ekonomen i honom ogillar höga skatter och han vill helst att kommersiella marknader lämnas ifred, utan regleringar. Dessa frågor ser han på med strikt moral.
Närande moral | Strikt moral | |
---|---|---|
Miljöskatter | x | |
Investering i förnybar energi | x | |
Avreglerad marknad | x | |
Skatter | x |
Per skulle kunna beskrivas som en grön marknadsvän.
Hur gör du en bra politisk ram?
För att politisk argumentation ska fungera är det avgörande att kommunicera en tydlig moral och aktivera rätt ramar på rätt sätt. När du får till kopplingen mellan sakfråga och moral blir din argumentation klar och begriplig, du förmedlar inte bara vad du vill utan även varför.
Ett politiskt argument som aktiverar rätt ramar inbegriper
- vad frågan handlar om
- en klar moral, alltså vad frågan syftar till
- en berättelse som knyter ihop de olika delarna på ett begripligt sätt, med metaforer, bilder och andra element
- hur frågan ska realiseras
Efterord
Ja det var det. Nu har du ett par ingångar till ditt och andra människors inre. Så småningom får du lättare att känna igen inramningar, vilka som är effektiva och när politiker gör misstag. Du kommer märka när ett politiskt argument bygger på en klar moral.
Det finns såklart mycket mer att lära och du kan se källförteckningen som tips på fortsatt läsning.
På engelska, och även i svenska forskarkretsar, används oftast termerna framing och frames. Jag har valt att använda svenska översättningar, inramning och ramar.
Källor
Erving Goffman – Frame Analysis
- georgelakoff.com
- Understanding Trump
- George Lakoff Wiki
- Moral Politics
- Don’t think of an elephant
- The Political Mind
- Whose Freedom?
- Metaphors We Live By
Benjamin K. Bergen – Louder Than Words
Bengt Göransson – Tankar om politik
Edward de Bono – De Bono’s Thinking Course
Om guiden
Författare
Rikard Linde
ISBN
978-91-7819-513-8
Kontakt
Var texten lite för lång för mobilskärmen? Texten finns i tryckt fickformat för när du väntar på bussen eller över en kopp te en regnig sommardag.
Återanvändning
Guiden är licensierad för återanvänding på villkoret att du hänvisar till originalet. https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv
Tack för tankar, tips och kommentarer
Martin Eriksson, Jonas Knape, Paloma Linde och Jacob Palicki.